Kulturfis
Har aldrig riktigt hängt med i resonemanget som en del självutnämnda ”kulturrecensenter” kör med. Jag tänker då på själva fenomenet att under stor andakt och allvar försöka förklara vad en konstnärs konstverk handlar om och varför verket ser ut som det gör. Tänkte på det senast igår då någon kulturnisse yttrade sig på tv angående en tavla med orden ”Jag har aldrig förstått honom riktigt”. Vad är det att förstå? Endera gillar du en tavla eller ett konstverk eller så gör du inte det.
Varför måste en del försöka sig på att klura ut med vilken känsla konstnären målade alla penseldrag, vilken veckodag som målningen påbörjades, om solen stod högt på himmelen den dagen, om konstnären tre år tidigare mist någon släkting som gjorde att det blev 3 svarta streck istället för två, om en fjäril flaxade med vingarna i djungeln..ja ni förstår.
Jag tror att i många fall så står konstnären bredvid och flinar inombords och undrar vad f*n pratar tröttmössan om. Det känns som om det vore rätt befriande om någon konstnär i direktsändning frågar en sådan överpretentiös kulturrecensent om vad han tycker om dennes nyaste verk och drar iväg en riktig kulturfis och ber om en recension på plats.
5 Comments:
Exakt sådär känner jag inför vissa filmrecensenter. Man kan läsa en trebetygsuppsats om filmen. Man fattar noll, och begriper inte varifrån skribenten fått allt. Måste vara nåt trauma i barndomen.
Och efteråt är man lika nollställd. Var filmen bra, eller....?
Det är inte desinformation. Det är ininformation.
Jupps, allt bottnar i att det ligger i betraktarens ögon trots allt....
Genom att komplicera skeenden och ting så önskar nog dessa personer att själva framstå som...komplicerade!
För inte kan det väl vara så att en konstnär målar av en naken kropp för att han/hon finner den attraktiv? Givetvis så handlar det om personens svåra brytning från ungdomsåren då en politisk medvetenhet ersatte en religiös kris...my foot!
Samuel
PS Skulle man kunna få låna termen "Tröttmössan"?! DS
Samuel
Tröttmössan är "up for grabs"....för att återigen strö salt i såren på kvarnen som driver det svengelska mjölhjulet...
Vågar man gå mot strömmen och påpeka att det finns konstnärer/filmare/författare/musiker som försöker uttrycka något mer än det som syns direkt på ytan? Sen skall man ju inte glömma att tex litteraturkritik inte har något med litteratur att göra. Det är en helt egen disciplin.
Skicka en kommentar
<< Home