Det luktar inte godis

En del biltillverkare gör sitt yttersta för att ljudet när dörrarna stängs på deras nya modeller skall låta så förtroendeingivande som möjligt och ger sig inte förrän det låter perfekt i deras öron. De brukar också vilja att ljudet när blinkersen blinkar skall låta på ett visst sätt och ersätter det faktiska reläljudet med en liten högtalare och en ljudslinga av egen kreation.

Men när jag på min senaste vandring genom de lokala bilhandlarna prövade hur många baksäten jag kunde sitta i utan att slå huvudet endera i sidan eller i taket så var dessa exempel inte det jag fäste min uppmärksamhet på. Utan det var att övervägande delen av de nya bilarna luktar skit invändigt. Jag vet inte om detta är en medveten skitlukt som provats fram av erfarna vinprovarnäsor, vilket i så fall skulle få min ovinvana att bli ännu ovinvanare, eller om det är en ren slump att alla nya plaster som blandas in i materialvalen sprider denna odör. För plast finns det i överflöd.

Jag ser det närmast som ett mirakel att materialet i stolarna inte också är av någon billig hårdplast från någon billig tillverkare med verkningslös arbetstidslagstiftning. Även fast vissa tillverkare verkar gör sitt yttersta för att på ett så verklighetstroget vis som möjligt försöka skapa känslan av att bilfärden företas sittandes på en mysig parkbänk av stenhårt kvalitetsträ.