Prat

Finner det om inte intressant, så i alla fall nästan, att begreppet dialog är smått överarbetat när det gäller förklaringar som ges av politiker eller ledningspersoner i sk samhällsdebattprogram, av typen ”uppdrag granskning” och ”jaga pensionärer som smitit från skatten med en Chevrolet Suburban på en gångväg i Brunflo Janne Josefsson stylee”. Dessa förklaringar som ges brukar väldigt ofta gå ut på att det hela tiden skall promptas på att det är väldigt viktigt att det skall föras en dialog mellan parterna, alternativt ett konstaterande att det förs en dialog eller att dialogen som förs är viktigt genom att den förs för att det är viktigt, typ.

Nyckelordet är alltså dialog.

Det är precis som om messias kommer att återuppstå genom rena existerandet av en dialog mellan två parter. Vad är alternativet till att inte föra en dialog mellan två parter som inte riktigt kommer överens? Att inte föra en dialog? Varför detta påpekande hela tiden att denna dialog förs precis som om det skulle vara något speciellt att folk pratar med varandra för att lösa ett gemensamt problem. Det är precis som om det vore Super Mario Bros och du blir odödlig för några sekunder, samma fenomen verkar gälla då någon försöker undkomma att det inte hänt ett skit sedan sist, eller frångå själva sakfrågan, genom att ta till ”det förs en dialog och det är viktigt att den förs för dialoger är viktiga” försvaret som genom ett trollslag verkar försätta individen i en åtminstone tillfällig intervjuodödlighet.