Det bara blir så ibland

När jag låg där på vassryggen i VM för förgrundsfigurer för ogrundade grundstötningar med oförklarliga förkläden så insåg jag rätt snabbt att en genom att tvinna en rak kabel så fås inte en korsad, varvid jag snodde runt på mig själv och reklamerade en film om reklam till jourhavande medmänniskan Peter, fram tom den sjunde i sjätte månaden så låg reklamationen bra till för att sedan när moster i vattnet gick för att köpa en industritomte av en Tom Strid så förvandlades allt till en dålig avgjutning av en gjuten vev till en vas.
Sa va? sa fransosen med osten i franskan och baguetten under armen, jovars sa ja ju redan innan nian då det fortfarande existerade en viss tradition av mopedmustascher och avundsjuka på äldre brudmagneter som även dem troligtvis var snälla innerst innanför förmaket, för förmögen för frivilligt fröverksamhet frustade fina fisken från Falun freebasandes framtunga försökskaniner, flådigt.

Och nu över till Job Anderssons halvkusin, träskosnidarn och folklivsförskäraren Boj Sänke som skall jämföra lite traditioner och se varifrån dom härstammar.

- Du vet förr i tin i Härjedaln, där lete man vattn med överblivna trossbottnar från fattigjonens fattigstugor. Men i skåne, där de är så jäääävulkst små, där kunne de knappt hitte nå vatten över huvud taget, så de vart ju borta länge, länge innan de hadd hitte nåtrossbottnar och det skodd se Dansken på direkt o slog upp flere statyer av gamla forndanska schlagerkungar i stort över hela skåne. Det är därför du än idag kan se skåningar irra omkring och må riktigt riktigt illa.Men du vet i västerbottn, där kom int vattne försän 1908, känn du, innan drack man saven från brörkn och kikmeta i torven med en liiiten liiiiten smidd sparkmed som de hadd böjt till över knäe på nyföddekalvn på nyslageåkern ve nytäljdknivn i nyhängdbälte på nyätemagan. Devasådeva. Förr på gammeltin.