Kärring Jönsson

Företog mot mycket bättre vetande en bussresa igår där målet var Kempehallen och kvartsfinalspel mellan MoDo och Färjestad. Jag råkar nämligen hata bussåkande. Dock så gick det alldeles utmärkt och 1.5 timmar förflöt utan större besvär. Jag var i valet och kvalet ett tag om jag verkligen skulle ta med mig en öl åt mig och min kollega att njuta av på bussresan då det i landet lagom nästan ses som om du vore alkoholist om du råkar sänka en bira på en vardag. Nåväl, hittade två burkar och dessa togs med.

Väl på bussen så insåg jag rätt fort att detta var en buss som förutom sin resa mot Ö-vik också reste i tiden. Hur kan nu det komma sig då? Jo, förutom de enskilda burkarna som sprättades lite här och där i de främre leden så öppnade de coola killarna längst bak sin egen bar med medhavda glas och ett par olika sorters whisky samt allehanda ölsorter. Jag påminner mig själv om en skolresa där också alla hårda grabbar satt längst bak och betedde sig på samma vis.

Vad dock de som sätter sig längst bak aldrig verkar inse är att det är där som eventuella gupp märks bäst och så även denna gång. Jag antar att det ligger en och annan liter alkoholhaltig dryck i sätena längst bak på alla bussar. Det blev en pisspaus på halva vägen för att de i baren var tvungna att sätta bomärke i en snödriva mitt i skogen. Inget ont i allt detta bara lite komiskt.

I slutet på matchen så ledde MoDo med 3-0 och i stort sett alla i Färjestad hade vid detta lag blivit lite småirriterade, så även Jörgen Jönsson som pucklade lite lätt på en MoDoit. Varvid hemmaklacken skanderade en av sina mästerverk. ”Kärring Jönsson, Kärring Jönsson, Kärring Jönsson” osv. Då frågade flickan på 5-6 år som satt bredvid sin far varför de kallade honom för kärring Jönsson. Jag väntade mig en lite mindre utläggning och kanske lite förlägenhet men svaret blev mycket enklare än så:

- Därför Jönsson är en kärring.

Så var det med det.