Kaffe?

Av någon anledning så besöker jag regelbundet ett gym för att hålla lite koll på kroppen som sådan. Av ytterligare en annan anledning så förefaller måndagar som den mest populära dagen att träna av alla de sju små dagarna i veckan. Varför? Frågar sig den ack så oträffbare gemene mannen. Jag kan relatera till förra etablissemanget som bevistades i samma syfte och som låg i en ännu mindre håla. Där spelade det nästan ingen roll vilken dag som träningen företogs utan det var i stort sett samma antal tränandes oberoende av dag. Detta klientel varierade sig inte så speciellt mycket vad gäller olika individer heller utan igenkänningsfaktorn var oerhört hög.

Vilken slutsats kan vi dra av det då? Ja, kanske att ju större by desto fler väljer att träna på måndagar. Varför måndagar är populärare än andra skulle kunna bero på att många har vilat upp sig under helgen och känner sig pigga nog att ta på sig extra arbete i form av ett pass med viktviftning. En annan anledning torde vara något slags samvetskval över de aktiviteter som helgen inneburit och att det är en slags biktning som företas. En svagt religiös aspekt glider alltså in och lägger sig över bänkpressen likt ett supersetat likblekt nyårslöfte. Spelar det egentligen någon roll? Nej, givetvis inte, annat än att det kan bli lite extra väntan på en del prylar på måndagar.

En lite kul detalj är att en del verkar väldigt övertygade om att de skall öva sin orala sociala förmåga till max genom att högt och tydligt gå igenom samtliga händelser i deras liv upp till nu med varandra. Detta har givetvis genomskådats av mig som ett billigt försök att slippa dra i trissorna och lyfta vikter i tid och otid, det är bara kaffekoppen som saknas egentligen. Spelar ens detta någon egentlig roll i det stora hela? Åter igen nej, fortfarande lika givet som förut. Det är mest ett tidsdokument över hur en timme spenderades igår. Kaffet då? Joråsåatt, det drack jag hemma.