Hörselproblem

Kikade på svenska dialektmysterier igår. Förundrades över när det intervjuades två stycken webbyråarbetande stockholmare och dessa två kunde inte för sitt liv komma på vad blogg egentligen betyder. Det tyckte jag var lite komiskt. Mycket för att vara exakt.

Att irritera sig på andra människors personliga ljud är ingen bra ide när du sitter och lunchar med en hög andra just sådana människor med dessa högst personliga ljud. Ju mer du tänker på det desto mer irriterande blir det. Det är tur att det inte brister och att de många påföljande åtalspunkterna radar upp sig likt en bataljon nyinryckta värnpliktiga utan kroppskontroll. Smaskande till exempel. Det är bara att sluta. Nu. Det fyller ingen som helst funktion att försöka höra sig till om födan är bra nog genom ljudliga smaskningar. Vad är det ni smaskande ätare lyssnar efter? Det räcker med luktsinnet och smaksinnet. Hörseln behöver inte kopplas in för att klara av detta.

Då det tagits ledigt imorgon för ett besök i hufvudstaden under helgen, kanske skall jag leta upp den där webbyrån och förklara, så passar jag på att tillönska alla föräldrar, halvfinnar, Tarkovskijdiggare, malpåsar, dx:are, receptbelagda Mastodonlyssnare, Joan Miró fans, eldsjälar, molnvarelser samt alla de övriga världsglidarna en ytterst trevlig helg..

Vad kan passa bättre att avsluta en vecka med än en "Love song" så vacker som gul, så gul snö.